Kriminalvårdens GD Lars Nylén får hastigt och lustigt lämna sitt uppdrag i förtid.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/nylen-lamnar-kriminalvarden

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4525194

Åtminstone för utomstående är det hastigt och lustigt.

I den nedtystade kopplerihärvan runt polischefen Göran Lindberg ordnade

 Nylén, av någon anledning specialbehandling av nämnde Lindberg när han skulle börja avtjäna sitt straff.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12737040.ab

Lindberg slapp Kumla, dit alla sexualbrottsdömda kommer (>4 år) för utredning innan de placeras på annan anstalt.

Han fick med Nylens hjälp passera direkt till den nybyggda moderna anstalten Saltvik.

http://www.kriminalvarden.se/sv/Medier/Pressbilder/Anstalten-Saltvik/

Med tanke på att allt runt den här härvan med utnyttjade minderåriga så snabbt och effektivt tystades ner så finns, tyvärr, utymme för allehanda spekulationer.

Varför teg Lindberg om de andra inblandade?

Fick han löfte om att slippa Kumla för att komma till den supermoderna anstalten Saltvik?

Vilken roll spelade Nylén?

Har det överhuvudtaget något samband?

Varför förflyttas Nylén nu?

Det vet vi inte.

Men det har varit mycket tystnad.

I DN fler artiklar om pedofiler/barnskändare.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/skambrott-med-manga-domare

Ur ovanstående artikel förekommer en intervju med kriminologen Sarnecki:

Jerzy Sarnecki tar upp en annan aspekt. Nämligen att barn som har utsatts för sexuella övergrepp ofta skadas mer av hur vi ser på dessa övergrepp – och hur vi reagerar på dem – än av själva övergreppet. Offret blir ofta än mer skambelagt genom avslöjandet.

Det här låter tyvärr som de grupper på nätet som finns. De som försöker hävda att barn inte tar skada av att utsättas av sexuella  handlingar  bara man "gör det rätt", utan det är först när omvärlden reagerar  mot övergreppet som barnet skadas.

Detta hävdas med emfas från olika håll på nätet, med mängder av stöd från skiftande exploativa krafter.

Exploativa krafter som vill förminska betydelsen av sexuella övergrepp begångna på barn. Som vill att barnen ska vara tysta.

Men:

Det som skadar barnen mest är tystnaden.

Att vara ensamma om att bära skammen och  skulden.

Det är en lättnad för barnet att få berätta och att bli trodd på.

Att det inte sopas under mattan för att det blir för smärtsamt för omgivningen.

För vart ska då barnet ta vägen med sin smärta?

Vad har vi lärt oss av katolska kyrkans hantering och vad som nu händer inom svenska kyrkan?

Vad säger de som nu är vuxna som berättar?

Vad säger de som utsätts i fosterhem som nu ska få upprättelse?

Det är tystnaden om övergreppet som skadar. Inte att berätta.

Ur inlägget 12 maj,  om följderna av det Patrik Sjöberg berättade om.

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/05/12/5342336-lyssna-och-tro-pa-barnen/

När Patrik går ut briserar allt i media, men det behövs även när det inte handlar om kända personer.

Det gör lika ont i alla barn.

Och som det inte var nog, så  finns det  till och med de personer som öppet och  på fullt allvar hävdar att barn inte tar skada av övergreppet, att de kan tycka att det är rätt ok. Utan det är först när omvärlden fördömer som barnet tar skada.

Så här berättar en som blev utsatt för övergrepp:

D blev utsatt för övergrepp när hon var 16 år i ca ett halvår.

D var så chockad när det hände, visste inte om det var ok, var det inbillning eller hade det hänt, kände skam och skuld, orolig över vad som skulle hända, ville ta kontroll över något, tog kontroll över ätandet, med ätstörningar som följd.

Efter att förövaren fällts uttrycker D:

då du har fått rätten till din kropp på pappret, först då kan man bearbeta det som hänt, när domen fallit.

Så vad stödjer sig Sarnecki på,  när han hävdar att att barn ofta tar mer skada av avslöjandet än av själva övergreppet?

Fler artiklar i DN om pedofiler.

Petter fortsatte att leva med sina fantasier. På nätet hittade han porrfilmer med unga flickor. När han var tjugofyra år inträffade katastrofen.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/petter-domd-for-sexuellt-utnyttjande-av-barn-jag-har-lart-mig-att-undvika-riskfy

På mottagningen i Huddinge har personalen märkt att internet erbjuder en miljö som uppmuntrar ett stört sexuellt beteende. Där är det lätt att hitta bilder och filmer med små barn, och det är lätt att få kontakt med lika­sinnade.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/en-vag-till-hjalp-for-pedofiler

Under flera år levde Mats med sina fantasier. Han kom över några porrfilmer med unga flickor, men levde inte ut sin sexualitet. Inte förrän den gången han förgrep sig på den då tioåriga flickan.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/mats-domd-for-valdtakt-pa-en-tioarig-flicka

Det finns dock en fara med benämningen pedofiler.

Det kan ge en association till att det alltid är en störning , ev viss sjuk avvikelse.

Det finns också.

Men det finns dessa olika ansikten.

Det är inte alltid så att det är ett tydligt pedofilt lättdefinierbart "sjukt" beteende.

Den vanligaste pedofilen är sällan-pedofilen.

Den vanliga mannen.

Som själv befinner sig i en utsatt period i livet, någon livskris , eller att något dramatiskt  hänt i livet. Och det finns ett barn i närheten, som vill trösta eller vill göra den här personen glad igen.

Ett övergrepp sker.

Skammen tar tag i både förövaren och barnet och tystnaden breder ut sig.

Så finns det pedofilen - barnskändaren - som inte uppfattar sig som en pedofil men som har ett gränsöverskridande  beteende.

Som söker porr nätet, ofta. Där excitationspunkten förflyttas hela tiden.

Nya kickar; våldsporr, prostitutionsporr, förnedringsporr av olika slag, mer och allt yngre flickor och även pojkar, till slut blir det ren  barnporr.

Personen behöver inte ens märka att gränsen passeras och att han blir en gränsöverskridare.

En som deltar i barnskändning.

Enligt  Ecpats uppgifter stoppar barnporrfilter  50.000 sökningar i Sverige  varje dygn till upptäckta barnporrsajter. En ofattbart högt antal.

Hur många som inte stoppas kan man bara göra sig en föreställning om.

Barnporr är en lukrativ business, för de som säljer tillgång till dessa sajter.

När DN skrev om det kommande tittförbudet, så fullständigt översvämmades kommentarfältet (ja det öppnades!) utav de personer som uppenbart var gränsöverskridare och som inte ville låta sig begränsas av detta tittförbud.

Det var de vanliga beklämmande invändningarna; yttrandefriheten hotas, detta är bara första steget, vanliga barnbilder blir nu porr, hur ska ungdomar göra nu, jaga de skyldiga inte oss.

Utan att tänka på att för de som utsätts finns ingen yttrandefrihet och att varje tittning skapar efterfrågan på nya övergrepp - hela tiden.

Någon begår barnskändning för att någon annan ska kunna stå bredvid och titta på, fast på andra sidan skärmen.

Jag vet hur det lät . Jag var ute och bemötte barnporrivrarna.

De var totalt ohämmade i sitt behov av barnporr.

Vad säger detta om barnskändning i Sverige  och inställningen  till detta - bortom det svarta rubrikernas fördömmande?

Så dom finns och dom har ett enormt behov av att rättfärdiga sitt beteende och att framstå som totalt oskyldiga.

Ändå vet man att hos i princip alla som begår övergrepp mot barn hittas barnporr.

Det är lätt att ta ställning mot den fule pedofilen. Monstret.

Men svårar att se sambanden mellan de som försvarar barnporr, i någon form, även tecknad.

Där klarar media inte övergången.

Där är okunskapen och oviljan att beröra det allra känsligaste  för smärtsamt.

Så smärtsamt att man väljer att ta till ord som yttrandefrihet - barnskändarnas egna argument för att få tillgång till tecknad barnporr.

Följden blir att samma media som tävlar i att fördömma pedofiler i svarta rubriker, också tävlar i att försvara pedofilers/barnskändares rätt.

Så kan det gå.

I DN ett antal artiklar om pedofiler.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/vi-maste-forsoka-na-pedofilerna

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/bosse-lothen-overgreppen-har-paverkat-mig-for-livet

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/lasse-med-barnsexfantasier-psykologen-ar-min-raddningslina

Bra att det äntligen blir något fokus på det här.

Men övergrepp på barn är mer än "bara" pedofiler på en lekplats.

Pedofiler kan vara sjukligt fixerade vid barn eller vara de som föredrar unga partners.

I Sverige eller i Thailand. Eller någon annanstans.

I boken Rosario är död beskrivs det så här.

sid 374-377  (Om pedofilen)

Han är en utomordentligt manipulativ människa. Till det yttre ter han sig som en skötsam glad och vänlig person.

Han säger att han  älskar barn, men tycks i själva verket vara oförmögen att förstå att andra människor är levande varelser. Han gör dem till föremål.

De har ett väl utbyggt kontaktnät. De utbyter ständigt information, skickar bilder och berättelser till varandra och tipsar varandra om var och hur man kan skaffa sex med barn.

De förnekar  allt oavsett hur starka bevisen är. De som tvingas erkänna skyller oftast på barnen.

Andra intellektualiserar  saken. De säger sig vilja kämpa för barns rätt att uttrycka sin sexualitet.

Men det finns också andra, som helt enkelt föredrar så unga partners som möjligt. De ger sig inte på de allra minsta utan föredrar de från 10 år och uppåt.

Det här sista är också ett pedofilt beteende.

Man skyller på att man blir lika utnyttjad, man hjälper fattiga.

Man säger att den "rasen utvecklas snabbare".

"Alla gör det."

Man hävdar  att alla andra hycklar eller bara är sexualmoralistiska.

Sedan skriver man i media om sin rätt att få tillgång till andra, då kallar man dem dock "kvinnor". Man behöver få legitimet och stöd från andra.

Då minskar skammen och skulden och könshandeln med barn underlättas mentalt. 

Man kallar det frivilliga överenskommelser.

Men i verkligheten är det samma beteende.

Att vara en barnskändare.

Vad säger det när en bloggare som länkar till dagspress skriver  följande:

Vi blir könsmognare allt tidigare. 

Därför bör byxmyndighetsåldern sänkas.

En nästan medelålders man skriver först "vi" sedan  om rätten till sex med barn.

Samma person som tycker om Kina och kinesiska flickor. 

Vad händer på sådana Kinaresor?

Barnskändarna kan ha olika ansikten och ibland är de öppna med det,

utan att någon riktigt ser det ändå.

Barnskändarna kan alltså vara sjukligt fixerade , men det finns också de andra.

De som anser sig "normala" och upplevs normala.

Så finns det dom som långsamt nöter ner motstånd mot sex med barn, som hävdar att de inte  tar skada, att det finns en incesthysteri, att mammor ljuger, att barnen ljuger, att barn manipuleras, man uppfinner  to m begrepp för detta.

Och sprider ett sexliberalt språk.

Långsamt,  långsamt  tänjs gränserna.

Det är manipulation, uträknad på förhand.

Man drar i rätt trådar, får in språkbruket - det exploativa.

Sex i alla former är roligt, skönt och frivilligt , ingen far illa.

Allt annat är sexualmoralistiskt, och löjligt och moralkärringarna är omoderna.

Så tystas  motståndet, genom hån och förlöjligande.

Det har varit mer och mer synligt de senaste åren.

Ingen vill väl bli kallad för moralist och sexualfientlig.

Det är också barnskändarnas ansikten.

För barnskändarna har många  ansikten,  men ett gemensamt mål.

Fri tillgång till kroppar.

Och tystnad om det.

Läs gärna boken

Rosario är död

av Majgull Axelsson

Tillägg 1810: även till den här artikeln länkar en blogg som har exploativa bilder på mycket unga individer, tom ev barnporr. Så återigen exemplifieras hur media används av sexuella exploatörer till att legitimera barnskändare med gränsöverskridande beteenden och att förminska övergrepp.  

Tillägg 1825: I en annan rikstäckande  tidning idag skriver en barnporrförespråkare öppet om att lagföring av  pedofiler är en jakt på demoner, överdriven och vansinnig.  Detta samtidigt som barn säljs som aldrig förr över världen. Så legitimerat har det blivit att uttrycka pro-pedofila åsikter.

På olika fronter idag försiggår det.

 Olika steg på vägen att kvinnans rätt och värdighet ska urholkas.

Det är ingen slump att det sker när kommentering på medias hemsidor och pågår och är extremt kvinnofientligt.

Men det är så tyst.

Ingen vill se eller tala om det.

*

SKRÄM BORT ABORT

I DN och andra media idag om en problematik, som är en mycket liten del av vården.

Men det dras upp till stora rubriker.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/levande-foster-dilemma-vid-aborter

Det är ingen slump, att det sker just nu.

I DN öppnas kommentering , fastän de mycket väl vet hur kvinnokonservativt det låter.

Nyligen har två debattartiklar släppts  fram från uttalat ultrakonservativt håll som vill ifrågasätta kvinnans rätt till abort .Den ena ur ett  klimat-perspektiv, den andre ur ett  blåsippe-perspektiv. Båda följda utav horder av nätmän med kränkande  kvinnosyn.

Så DN vet mycket väl. Mångfald är enfald i kommenteringsfältet. 

Där härskar horder  av män  som vill skada kvinnor och njuter av att förnedra kvinnor som genomgått abort.

Man vill skambelägga.

Utan hänsyn till vilken skada man åsamkar.

DN ställer tydligen villigt sin hemsida till förfogande för detta.

Vad gör man inte för ”läsarna”?

*

FLORENCE FUCKING  NITGHTINGALE

I SvD skrivs en artikel om en lycklig hora.

En till äldre tant,  som man letat fram.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sexkop-pa-tyska-aldrehem_6172567.svd

Det sker en tid efter att debattartiklar publicerats om att kvinnor och flickor i prostitution ska kunna få ekonomisk ersättning. Följt utan det nu obligatoriska torskdrevet.

De män som vill kunna utnyttja ifred utan att behöva tänka på skador och konsekvenser.

Män som får tycka till om rätten till kvinnors och flickors kroppar.

Nu alltså  en lycklig hora där SvD t o m väljer sexindustrins vokabulär.

En sexarbetare.

Bara så där.

Vad gör man inte för ”läsarna”?

Tabu är att ta reda på  vilka som köper våra svenska HVB-barn.

Det vågar inte SvD göra för sina "läsare".

*

FRÅGA OM BARNLEK PÅ LIV OCH  DÖD

I radions Studio Ett i ett inslag efter att en artikel publicerats om att barns ”fria lek ” kanske inte är så fri som man tror utan styrs av föreställningar. Inte så märkligt kan tyckas.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4510620

Men vad händer.

Skribenten dödshotas.

Så tystas kvinnor och genusforskning.

I bästa SD-anda för övrigt.

SD som strategiskt ockuperar nätets med sitt åsiktsmaskineri.

För i jämställdhetsfrågan har de fritt fram, idag i media.

*

MAKTEN BESTÅR MEN  KVINNANS EVIGA VAL BESTÅR
I TV en debatt om en bok utan att nämna författarens bakgrund och värderingar och i vilket syfte boken publiceras. Utan att nämna anhängarnas extrema könskonservatism som sprider sitt budskap  överallt  i media.

En bok som presenters som vilken bok som helst. Också bara sådär.

Och Grismill tuffar på i känd stil med den ständiga strömmen av artiklar som ska driva tillbaka jämställdheten. På olika uppfinningsrika sätt,  ur olika synvinklar. Med den vanliga mobben  ute i det elektroniska fältet.

På AB

Bantning, kvinnokroppar, fasta rumpor,  bantning, bekämpa celluliter, bantning, baddräktsmode, prostitution, bantning, kvinnokroppar.

Alltså en vanlig dag.

*

MAKT ATT STÄDA UNDAN

I SVT:s forum härjar Bjästamobben igen som bäst:

 hotellstäderskan i New York ljuger, hon vill sätta dit en man med makt.

http://svtdebatt.se/2011/05/fransmannen-hanar-offret-pa-samma-satt-som-vi-gjort-med-kvinnorna-i-assange-fallet/

Som alla våldtagna kvinnor, särskilt om den stackars förödmjukade mannen är känd.

Så skrämmer man kvinnor och flickor som utsätts från att anmäla.

*****

Detta är bara ett litet urval idag.

Ingen låtsas om det.

Men alla bidrar en liten bit i taget åt samma håll till kvinnans ökade underordning.

Allt medan hatet får fortsätta breda ut sig obehindrat.

Vad är det som händer -  egentligen?

Vilka tjänar på detta?

En slutreplik  från Madeleine Leijonhufvud om  det självklara i en samtyckeslagstiftning.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/markliga-argument-mot-en-samtyckeslag_6165507.svd

Som vanligt ackompanjerade av en svans av indignerade nätmän....som verkar sitta beredda dygnet runt.

Dom bevisar ju som sagt bara en sak ...det som står underst i inlägget.

Men det är lite märkligt.

I en tid när kvinnohatet är så framträdande på nätet, så bevisar dom, inte motsatsen, att de har respekt för kvinnor.

Utan tvärtom , att de anser att kvinnor SKA vara sexuellt underordnade annars är DE diskriminerade.

OJ.

Hur ser det ut tex på flashback idag?

Vilket kön diskuterar vilket?

På porrsidorna och på prostitutionssidorna?

Och på Youporn och andra porrsajter, vilken bild får  nätmännen av "tjejer" där eller rättare sagt har de redan fått?  

Till och med på flash börjar det komma reaktioner - man börjar blir "trött" på kvinnoförnedringen i porren. Vill se något annat.

Den kvinnoförnedrande synen på nätet har impregnerat en ny generation män. De gamla fanns ju redan.

Unga män som deltar i Bjästa -mobbningar som dyker upp med jämna mellanrum. Som skrämmer kvinnor, och framför allt flickor,  från att anmäla.

Normeringen att kvinnor och flickor är objekt som finns för mannens skull har spridits länge nu och sprids  - just nu.  Dygnet runt.

Eller är det så att  kanske kommentarerna reagerar mot detta och säger att vi minsann, VI och JAG gör inte så.

Nej då, det gör de inte.

Inte alls.

Tvärtom.

Och så tar man till det vanliga  mantrat om vad som förstör och gör livet surt för nätmännen:

S T A T S F E M I N I S M

Finns det något ord som är vanligare i kommentering än det?

Det är nästan komiskt och patetiskt numera.

När jämställdheten har gått bakåt, och Sverige sjunker för varje år på rankningen.

På område efter område.

Men visst!

Kvinnan ska väl ännu längre ner för att dessa kommenteringsflasharna ska vara nöjda.

Kanske tycker de att våldtäkt helt ska avkriminaliseras.

Vi är ju nästan där nu.

Det är oerhört svårt att få en misstänkt gärningsman fälld.

Och det är en negativ trend enligt  BRÅ:s  statistik.

Sverige får kritik av Amnesty, återigen, för den dåliga lagföringen.

Men nätmännen är inte nöjda, tydligen.

Så då återstår ju bara avkriminalisering  för dem, vad annars?

Förutom för invandrare då.

För då jävlar anamma....då ska svenska kvinnor skyddas som om de vore en ägodel.

I en amerikansk undersökning har det visats sig att mer än hälften av de unga  tillfrågade männen inte skulle vara främmande för att våldta om de var säkra på att komma ifrån det utan upptäckt.

Hur många är det i Sverige som säger samma sak?

Med tanke på hur de låter i kommentering.

Vågar man ens undersöka detta?

HÖG TID FÖR EN SAMTYCKESLAG!

Kvinnan ska INTE anses vara sexuellt tillgänglig tills motsatsen bevisats.  

DAGS FÖR EN NY NORM!

Patrik Sjöberg har deltagit i en diskussion i riksdagen om övergrepp på barn.

http://www.dn.se/sport/sjoberg-hoj-straff-for-sexualbrott-1

http://www.gp.se/sport/1.624837-sjoberg-hoj-straff-for-sexovergrepp-

För Patrik Sjöberg har det tagit 35 år att kunna öppna sig om detta.

Det, om något , visar ur svårt det är att tala om övergrepp, när det även för en vuxen man dröjer så länge att förstå och framför allt  våga erkänna för sig själv.

Hur svårt  är det inte då för barn?

Att förstå , att våga berätta, att komma över skammen och skulden?

Hur svårt är det inte då om barnet inte blir trott?

Det finns starka propedofila krafter, som vill förminska barnet och vad barnet berättar och de som tror på barnen.

Som hävdar att barnen ljuger.

Att barnen manipuleras.

Krafter som når varandra över gränser och som når in i sociala myndigheter och till och med in i våra domstolar.

De försöker på olika sätt tänja gränserna för sina intressen.

Det märks i mangadomens spår och tystnaden om vad det handlar om.

Det märks i domar mot barn och hur de bemöts. Frånvaron av debatt i media och medias beröringsångest rörande sexuella övergrepp på barn hjälper dessa krafter.

När Patrik går ut briserar allt i media, men det behövs även när det inte handlar om kända personer.

Det gör lika ont i alla barn.

Och som det inte var nog, så  finns det  till och med de personer som öppet och  på fullt allvar hävdar att barn inte tar skada av övergreppet, att de kan tycka att det är rätt ok. Utan det är först när omvärlden fördömer som barnet tar skada.

Vad säger du om det, Patrik? Tror du på det?

Barnskändarna är starka därute och dom kommer slå tillbaka med ännu större beslutsamhet när intresset bleknat i media för den här senaste tiden uppmärksamhet. Då kommer motreaktionen.

Precis som de  gjorde efter att barnen  började tala på 90-talet. Krafterna motreagerade och importerade PAS-"teorin", myntat av en pedofil , som smygvägen gjort inträde i Sverige.

T om i riksdagen.

"Mamman ljuger, och barnet manipuleras."

Det blir"den andra våldtäkten",  först övergreppen , sedan blir barnet inte  trott.

Det är den största skammen av alla.

***

Ett inslag i Studio Ett om det här:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4497212

***

Bloggen som står på barnens sida.

http://suspicio.wordpress.com/

I en artikel idag skriver justitieministern och jämställdhetsministern om att rätten för sexualbrottsoffer måste stärkas.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2433195/sexoffer-kranks-i-rattsprocesser

Det är naturligtvis välkommet.

Hela kedjan måste bli bättre.

Från det första bemötandet av poliserna på plats, till medicinska kontakter, till utredare och åklagare. På olika håll har det blivit bättre , men inte genomgående. Det är fortfarande  slumpen som avgör hur bra våldtäktsoffer bemöts.

Så ska det inte få vara!

Men framför allt måste man titta på domstolarnas agerande i sexualbrott.

Det hjälper inte hur bra utredningarna är  och hur bra offrets bemöts, hur bra vårdpersonalen  är och hur bra polispatruller är på att bemöta

OM

domstolarna  fortfarande agerar bromsklossar och styrs av värderingar där kvinnans/flickans liv och leverne ifrågasätts medan den misstänkte inte hörs på samma vis.

Han,  för det är oftast en han, slipper frågor om kvinnosyn,  värderingar och tidigare sexuella erfarenheter  och preferenser. Sådant som har betydelse för att en person begår sexuella övergrepp.

När domstolarna  t o m skuldbelägger barn:

Att en 13 åring inte säger nej tillräckligt tydligt

Att en 14 årig flicka uppträder "professionellt" som prostituerad

Att en liten flickas våldsamma motstånd leder till att mannen inte döms för våldtäkt

och när en flicka tvingas till att genomgå ytterligare en rättegång bara för att , för en gång skull, en tingsrätt försökte skydda henne från kränkande frågor - vilka signaler skickar det?

DÅ och i alltför många andra fall både när det gäller barn och kvinnor dömer domstolar fördomsfullt och skyddar gärningsmän och inte offer.

Och HD har genom sina prejudicerande domar gjort mest skada av alla domstolar när det gäller synen på sexualbrott.

Ingen  har granskat  deras agerande och vad de egentligen skrivit i sina domar OCH hur det har påverkat andra domstolar.

HD är den mest skyddade instansen i Sverige idag.  

Den högsta juridiska makten  är som ett orakel;  de som de säger måste ju vara rätt per definition.

Eller?

Men Justitieråden är ockå människor med värderingar  och i inga andra mål spelar värderingarna  - och fördomarna  - så stor roll som i sexualbrottsmål.

Men det är bekvämast att glömma bort det och bara låta de, HD,  få verka ostört.

Ang våldtäktsutredningar se:

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/02/12/4591543-bra-satta-fokus-pa-rattsvasendet-och-valdtaktsbrottet/