Inlägg publicerade under kategorin BARNPORRMANGA

Av shedlight - 24 maj 2011 15:32

Fler artiklar i DN om pedofiler.


Petter fortsatte att leva med sina fantasier. På nätet hittade han porrfilmer med unga flickor. När han var tjugofyra år inträffade katastrofen.


http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/petter-domd-for-sexuellt-utnyttjande-av-barn-jag-har-lart-mig-att-undvika-riskfy


På mottagningen i Huddinge har personalen märkt att internet erbjuder en miljö som uppmuntrar ett stört sexuellt beteende. Där är det lätt att hitta bilder och filmer med små barn, och det är lätt att få kontakt med lika­sinnade.


http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/en-vag-till-hjalp-for-pedofiler


Under flera år levde Mats med sina fantasier. Han kom över några porrfilmer med unga flickor, men levde inte ut sin sexualitet. Inte förrän den gången han förgrep sig på den då tioåriga flickan.


http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/mats-domd-for-valdtakt-pa-en-tioarig-flicka



Det finns dock en fara med benämningen pedofiler.

Det kan ge en association till att det alltid är en störning , ev viss sjuk avvikelse.

Det finns också.

Men det finns dessa olika ansikten.

Det är inte alltid så att det är ett tydligt pedofilt lättdefinierbart "sjukt" beteende.


Den vanligaste pedofilen är sällan-pedofilen.

Den vanliga mannen.

Som själv befinner sig i en utsatt period i livet, någon livskris , eller att något dramatiskt  hänt i livet. Och det finns ett barn i närheten, som vill trösta eller vill göra den här personen glad igen.

Ett övergrepp sker.

Skammen tar tag i både förövaren och barnet och tystnaden breder ut sig.


Så finns det pedofilen - barnskändaren - som inte uppfattar sig som en pedofil men som har ett gränsöverskridande  beteende.

Som söker porr nätet, ofta. Där excitationspunkten förflyttas hela tiden.

Nya kickar; våldsporr, prostitutionsporr, förnedringsporr av olika slag, mer och allt yngre flickor och även pojkar, till slut blir det ren  barnporr.

Personen behöver inte ens märka att gränsen passeras och att han blir en gränsöverskridare.

En som deltar i barnskändning.


Enligt  Ecpats uppgifter stoppar barnporrfilter  50.000 sökningar i Sverige  varje dygn till upptäckta barnporrsajter. En ofattbart högt antal.

Hur många som inte stoppas kan man bara göra sig en föreställning om.

Barnporr är en lukrativ business, för de som säljer tillgång till dessa sajter.


När DN skrev om det kommande tittförbudet, så fullständigt översvämmades kommentarfältet (ja det öppnades!) utav de personer som uppenbart var gränsöverskridare och som inte ville låta sig begränsas av detta tittförbud.

Det var de vanliga beklämmande invändningarna; yttrandefriheten hotas, detta är bara första steget, vanliga barnbilder blir nu porr, hur ska ungdomar göra nu, jaga de skyldiga inte oss.

Utan att tänka på att för de som utsätts finns ingen yttrandefrihet och att varje tittning skapar efterfrågan på nya övergrepp - hela tiden.

Någon begår barnskändning för att någon annan ska kunna stå bredvid och titta på, fast på andra sidan skärmen.


Jag vet hur det lät . Jag var ute och bemötte barnporrivrarna.

De var totalt ohämmade i sitt behov av barnporr.

Vad säger detta om barnskändning i Sverige  och inställningen  till detta - bortom det svarta rubrikernas fördömmande?


Så dom finns och dom har ett enormt behov av att rättfärdiga sitt beteende och att framstå som totalt oskyldiga.


Ändå vet man att hos i princip alla som begår övergrepp mot barn hittas barnporr.


Det är lätt att ta ställning mot den fule pedofilen. Monstret.

Men svårar att se sambanden mellan de som försvarar barnporr, i någon form, även tecknad.

Där klarar media inte övergången.

Där är okunskapen och oviljan att beröra det allra känsligaste  för smärtsamt.

Så smärtsamt att man väljer att ta till ord som yttrandefrihet - barnskändarnas egna argument för att få tillgång till tecknad barnporr.


Följden blir att samma media som tävlar i att fördömma pedofiler i svarta rubriker, också tävlar i att försvara pedofilers/barnskändares rätt.


Så kan det gå.

Av shedlight - 16 oktober 2010 13:16

Karin Olsson är kulturchef på Expressen.


Hon tycker det är fel med förbud mot barnporrsmanga.


För att visa det har hon intervjuat en brottsling som fällts för barnporrinnehav och tagit del utav det han förevisat henne. Utan källkritik som det borde anstå en journalist.


Karin Olsson  anser att detta handlar om en exotisk form av teckningar. De är en del av det japanska kulturarvet. Det finns olika typer av manga i Japan men barnporrsmanga säljer bäst.  Men det är  exotiskt och därmed något fint enligt Karin Olsson.


För inte länge sedan visades i SVT en dokumentär om en person, en högt aktad vetenskapsman, som även var pedofil. Som försvarade sitt handlande med att det utövades pedofili  hos de naturfolk han besökte. Det var en del av deras kultur.

Så kunde han begå pedofila övergrepp under den exotiska kulturens beskyddande täckmantel. Men det gör ingen skillnad. Övergrepp på små barn är pedofili. Oavsett kultur.

En liknande inställning försvarar sig övergreppsturister med som reser till Thailand eller Kambodja, "barnen är mer sexuella där tidigt""det är en annan sexuell kultur".


Karin Olsson, resonerar på samma sätt och blir då en exotisk kulturrasist.

Hon försvarar teckningars innehåll för att de är exotiska.

Det är lika rasistiskt som att säga att en kultur är mindre värd som att säga att den är mer värd.


All kultur ska bedömas på samma sätt. Pedofili är inte finare för att det kommer ifrån Japan och har en historisk kulturell bakgrund.


Om dessa teckningar kommit från  Norge hade Karin Olsson då haft samma syn på dem? Hade hon gjort samma bedömning?

 


Karin Olsson skriver också att fantasier inte kan förbjudas. Men detta är inte fantasier - det är teckningar. Det är skillnad på tankar och teckningar.


Samma tidnings chefredaktör, Tomas Matsson, blev idag 16 oktober, intervjuad i Radioprogrammet Medierna om huruvida Expressen ska skriva om självmord.

Tidningar har länge varit restriktiva med  detta då man befarar att en tryckt text kan påverka handlingar. Matsson uttrycker också själv funderingar för om självmord kan öka om man skriver om fenomenet dvs att det tryckta ordet kan påverka handlingar. 


Inte att fantisera om det, utan ta in text om det.


Vilket intryck tar Karin Olsson av sin egen chefredaktör?

 


Vet Karin Olsson om det sker en normalisering utav att titta tecknad barnporr?

Hon nämner överhuvudtaget inte normaliseringsbegreppet, någon gång.

 

Känner hon till det? Kan hon ta ställning till något hon inte ens verkar känna till?


Hon kanske ska ta en fika med sin chefredaktör och diskutera fenomenet normalisering och handlingars eventuella påverkan av det som man tar in från tryckta skrifter?


I  Medierna fick Karin Olsson förevisat exakt vilka teckningar som var kriminella, något hon inte sett tidigare.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=4101643


Det handlade om övergrepp på flickor i 5-7 årsåldern; de blev penetrerade av vuxna män. 

På frågan om detta gör någon skillnad för hennes ställningstagande i mangafrågan svarar hon utan någon betänketid: Nej.


Utan att ens tänka efter en sekund.

 

Det var detta oreflekterade "Nej" som fick mig att skriva detta inlägg.


Brukar man inte som  människa tänka efter i ett sådant här läge?  När så små barn är inblandade? Som måste vara extremt obehagligt att se.


Men det gör inte Karin Olsson.




Barn behöver skyddas som grupp, just för att de inte  har samma möjlighet att förstå, uttrycka  och att värja sig som vuxna.

Den här aspekten har inte Karin Olsson problematiserat på något sätt.


Hon går istället de starka nätkrafterna till mötes.

De män som obehindrat vill titta på tecknad barnporr och som är en högröstad grupp på nätet bl a på Expressens egen sida, de som spenderar mycket av sin tid just på nätet. 


Karin Olsson är därmed  även en populist; hon blir populär i dessa kretsar.

 

Men värst är ändå att Karin Olsson framstår som ointresserad av att diskutera barns rättigheter i denna fråga.



Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Senaste inläggen


Skapa flashcards